Isaac Levitan ja g satt på en stenbumling och drack kaffe med jordiga händer skogen var vindstilla idag gamle döden flinade bakom en stubbe jag blev sur ville vara själv packade ner termosen hejade och gick * natt med stjärnor över det frostiga fältet visset gräs och kurviga landsvägar en trött kråka med sliten blick satt på en stolpe och tittade på mig om jag skulle falla ihop och dö skulle han slippa vara hungrig istället stannade jag i den frusna leran och sneglade upp dit jag inte nådde frostiga stjärnor var inget för oss inget för mig © Anders Enochsson 2021
prose and thoughts about memory/Anders Enochsson